Julafton och jag vaknar upp med klumpen i halsen och en extrem smärta i bröstet. All energi jag haft bara försvan ur mig. Jag ligger kvar i fosterställning för att försöka gråta ut smärtan. Men det gör så ont, varför gör det så ont?Hela kroppen spänner sig medans man söker sig efter luft.

 Detta året får gärna ta slut och försvinna, även fast nästa år börjar likadant. 2015 var året som bokstavligen gick rent åt helvetet. Året jag mer än gärna vill glömma bort. Varje dag är en jävla kamp att hålla humöret uppe. Medans jag mer och mer försvinner iväg. Är det inte dags snart? att allt ska vända? 

 

För att beskriva känslan så är det precis som att man bli sparkad medans man redan ligger ner.